Jag köpte tremånaderskort på badhuset igår. Så nu finns det ingen återvändo - nu ska här simmas!
Egentligen är jag lite kluven till kort av det där slaget, det finns ju liksom ingen större ångest än att ha ett oanvänt träningskort av nåt slag i plånboken som bara kostar pengar (been there, done that...)
Men nu har jag simmat tre gånger, en timme åt gången, och jag tycker verkligen att det är bra. Dessutom passar det för en gångs skull mitt schema så att jag kan gå på de tider då det är "Simning för vuxna" som det heter. På förmiddagarna. Inga barn. Inget skrikande. Utan bara pensionärer, och jag.
Passar mig utmärkt. Ingen jag känner, ingen jag behöver skämmas ihjäl mig inför för att visa mig i baddräkt. Jag bara kommer dit i tystnad, simmar i tystnad, bastar i tystnad, byter om i tystnad - och åker därifrån.
Två gånger i veckan, är planen. Ibland kanske tre. Kompletterat med promenader och eventuellt någon annan träningsform.
(Jag testade ju danceaerobics för ett tag sen men har bestämt mig för att skjuta upp det tills självkänslan är lite bättre och kroppen lite smidigare. Kände mig inte helt bekväm sist, och då blir det nog inte riktigt bra)
Nu hoppas jag att jag kan hålla i detta, och det känns faktiskt så. Annars får ni skälla på mig!! :-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Men jaaa vad kul att du hittat till simning! Och tummen upp för att du vill visa dig i baddräkt (inte för att jag tycker det är konstigt om icke trådsmala människor visar sig i bikini/baddräkt, men för dig är det ett stort steg till nytt självförtroende!!)
Skicka en kommentar