Vad glad jag blev över lite kommentarer och pepp!
Samtidigt lite scary. Nu finns ni därute och läser vad jag skriver. Det blev liksom lite mera verkligt. Dom första inläggen skrev jag ju bara "i mörker".
Cornelia och Louice har, sannolikt mycket klokt, vänligt påpekat att mitt mål kanske är lite högt ställt. Jag kan hålla med.
Samtidigt är jag så otålig, mycket för att jag gjort det här så många gånger förut och nu har nåt som nästan kan likna panik för att hinna gå ner inför vinterns utlandsresa. (eftersom jag inte ens kan tänka mig att åka som jag ser ut idag, jag skulle inte njuta en sekund ju)
Så jag står kvar vid tio kilo, men ändrar formuleringen till "under hösten". (och sen MÅSTE minst fem kilo till bort innan planet lyfter i mitten av januari, men det tar vi senare...)
Jag kan alltså villigt erkänna att jag inser att min inställning är ett litet problem än så länge.
• Jag är desillusionerad.
• Jag är lite bitter.
• Jag tänker oftare att "jaja, det här går ju åt helvete i alla fall" än "åh, vad härligt och motiverande, nu kör vi!"
Senare idag ska jag försöka förklara varför. Delvis anklagar jag nämligen ananaspillren, Cambridge-tanten och alla outnyttjade gymkort genom åren för bitterheten.
Men jag återkommer till det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hejsan igen, jag har tänkt på det där med dina delmål. Om du räknar ut ditt BMI kan du ha det som delmal, alltsa en poäng i BMI mindre. Det blir lite knappt 3 kg per poäng (beroende på hur lång du är...).
Jag gör så och det är mycket motiverande, har man klarat ett delmål är nästa inte så långt borta. För mig som är 1.68 lång blev det 2.8 kg per BMI-poäng...
Hej! Känner igen mig mycket i det du skriver. Usch jag har en utlandsresa om bara ca två veckor! Och jag väger 81kg...och har värsta daller magen som hänger kvar sen graviditeten för 6år sen! Har vart görstressad av att hinna gå ner innan vi ska åka..men det har bara gjort att jag ätit ännu mer nästan! Så nu har jag helt enkelt börjat ta en dag i taget och jag får nöja mig med det lilla jag hinner gå ner innan vi flyger. Men jag har värts ångesten över att behöva visa mig i badkläder...herregud, har ju inte visat mig så sen jag var tio eller nåt!
Ha en bra lördag! Kram malin
cherrypie1978.blogg.se
Tack Isabelle för rådet! Jag ska kolla vidare på detta med BMI.
Och Malin, ja, utlandsresor kan tydligen framkalla mycket ångest... Liksom badkläder.
Men jag hoppas du får en härlig och skön resa, för det blir det ju säkert!
just det ja, en grej till...
Väg dig inte bara, en siffra på vågen säger ju inte såååå mycket. Mät dig också! Gärna på flera ställen (arm, lår, rumpa, mage, byst, hals.... ) varhelst du skulle vilja veta hur mycket du tappar i omfång.
Skicka en kommentar