Vägning om en stund

Ja ni, det blev en konstig vecka. Igår var det till exempel sjukhus istället för step-pass som gällde, min sambo har blivit sjuk och måste nu vara hemma från jobbet i flera veckor.
Jag har inte hunnit med alls så mycket som jag skulle vilja denna vecka. Varken motionsmässigt eller i övrigt. En långpromenad blev det i onsdags, men thats it.
Men - jag har i alla fall inget mer sött på mitt samvete, förutom kakorna från helgen.

Och jag var och handlade på mig bra matvaror igår, färska och frysta grönsaker, ägg i mängder (det går ju åt i GI-världen), frukt, keso, matlagningsgrädde, lite goda ostar till helgen mm.
Dessutom ska jag simma idag. Så jag försöker ju i alla fall!

Men först vägning. Ligger kvar i sängen ett tag och uträttar en del ärenden via datorn.
Men om nån timme eller två kommer domen.

Minus 0,6

Jo, det blev neråt idag också.
Men allra först (dumt, jag vet!! Jag har ändrat mig nu!) så blev jag lite besviken...
På nåt sätt ville jag liksom ha ännu mer.
Skrev sms till min sambo och uttryckte denna besvikelse.
Svaret kom direkt:
"Men det är ju jättebra, så länge det går neråt är det ju jättebra. Det är bara att fortsätta med det underbara jobbet du gör så ska du se att vi får hämta ner kläder från lådan snart. 0,6 är ju minus och det är bra, du klarar detta den här gången! Jag ger mig inte förrän vi är nöjda med oss själva!"

Så jag ändrade mig, kände mig jättenöjd och drog sen till badhuset och simmade en timme!

Ett nytt mål

Före förra vägningen:

Sambon: Vi borde gifta oss snart!
Jag (bestämt): Inte förrän om 20 kilo. Jag vägrar se ut såhär på mina bröllopskort, då kan jag aldrig kolla på dem mer i hela mitt liv!
Sambon: Okej.

Efter förra vägningen:

Sambon (glad): Vet du vad som händer om 19,1 kilo?
Jag: Nej?
Sambon: Då ska vi gifta oss!
Jag: *ler*


Och imorron är det dags igen. Ny vägning...